Hej augusti, är du redan här


Har knappt bloggat något på senaste... är så himmla paranoid. Som om någon ens skulle bry sig om mitt sketna liv?

Mår bara sämmre och sämmre för varje dag som går... i söndags skar jag mig för första gången på väldigt länge.... ångrade det direkt även om jag inte kunde stå emot.
Innan jag skar mig gick jag och köpte kladdkaka och grädde, skära mig eller hets spelade ingen roll just då.
Det blev båda.

Jag har fortfarande inte vågat väga mig.. tror aldrig jag kommer våga
Självmordstankar har kommit upp mycket de senaste veckorna, har under en längre period kännt att jag vill leva även om jag inte mått så bra, nu är jag inte lite säker längre... meningslöshets känslorna tar över stort.
Ondast gör det när man är ensam



Ensam är inte stark


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0