Tankar


Ser dörren som står på glänt jag ser den, min chans men vågar jag?

Det är nu jag inte ska tveka och välja att fortsätta leva mitt destruktiva liv, det är nu jag ska ta handen och börja om. Hur kan jag ens tveka.
Det finns såklart andledningar till varför jag tvekar

Kommer jag orka?
Lyckas jag stå emot alla freselser som kommer komma?

Är jag redo och vill jag?

På sista om jag vill, ja jag vill men.... detta hemska men, samtidigt är det en trygghet som jag lever i och har levt i länge.

Usch I'm lost







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0